En sorgens dag, Forskulla Cindy 15.12-03 - 9.5-09

[börje]

Tack alla. Det värsta är ju över nu, ögonen har torkat. Jag har under kvällens lopp tänkt tillbaka på alla dom fina stunder vi haft under träning o jakt, det blev ju en del älgar skjutna trots att hon inte blev gammal, och jag själv är ny i älghundsbranschen. Måste tillstå att jag var rätt nöjd när jag var ensam ute i skogen med henne, och sköt första älgen för henne vid ca 10mån ålder. Det blev ännu en älg för henne den hösten, även då var det bara vi två. Jackpot blev det i förrfjol när jag fyllde vår kvot genom att skjuta en ko och en 10-taggare för henne på ståndslkall inom ca 5sek. Senaste höst fällde min granne en vacker 12:a för henne när hon (grannen) satt på pass, och förutom kalven jag själv sköt på gångstånd, så kunde jag även fällt en ko på fast stånd, men istället valde jag att stöta lätt, för passarna hade såten väl inringad. Dock så sprang kon rakt i famnen på en annan hundförare, som fällde den med ett skott rakt i bröstet på ca 20m. Det blev väl ca 15älgar för Cindy, nu jagar hon förmodligen oxar med "himmla" stora horn. Saknaden är stor, men livet går vidare med nya "stjärnor" av varierande kvalite, alla fina på sitt vis. Hoppas nu att Ella visar framfötterna inkommande höst, håller även utkik efter nån färdig tik.
Börje

[Kioca]

Beklagar sorgen.

[älgrobert]

Jag beklagar Börje även förstår hur jävligt allt känns nu.

[Rafe]

Beklagar förlusten av en jaktkompis....

mvh Rafe

[Ludolf]

Beklagar Börje

[Mattias_R]

Beklagar sorgen.

[Annie]

Jag vill också förmedla Börje att jag tänker på dig och Cindy.... tänk på de fina dagar ni haft tillsammas..//Annie

[FlasyB]

Bit ihop och minns vännen Börje. Jag gråter också när jag läser...

[börje]

Jag kommer alltid att ha vissa minnen, det har jag av samtliga mina hädangågna fyrbenta jaktkamrater. För varje hund man har/har haft, så finns det alltid händelser som etsat sig fast i minnet, det kan ingenting i världen sudda ut. Det starkaste minnet av Cindy var efter att jag skjutit första älgen. Hon vågade inte fram till älgen till att börja med, utan höll sig på ca 7-8m avstånd. Även efter att jag satt mig på älgen och lockade på henne, så tog det en stund innan hon vågade fram. Slutligen, när nyfikenheten fick övertaget, så kom hon smygande rakt framifrån mot mulen, och likt en kattuneg så kände hon sig för med framtassen. Då var det omöjligt att hålla sig för skratt. Sen hon med tassen kollat att älgen inte ragerade på beröring, så började hon slicka mulen på fjolingen. Detdär att slicka på mulen satt sen i resten av livet, jag tror hon slickade samtliga.
Börje

[perlud]

Beklagar sorgen Börje, det känns lika hemskt varje gång..

[Gunilla]

Jag kommer alltid att ha vissa minnen, det har jag av samtliga mina hädangågna fyrbenta jaktkamrater. För varje hund man har/har haft, så finns det alltid händelser som etsat sig fast i minnet, det kan ingenting i världen sudda ut. Det starkaste minnet av Cindy var efter att jag skjutit första älgen. Hon vågade inte fram till älgen till att börja med, utan höll sig på ca 7-8m avstånd. Även efter att jag satt mig på älgen och lockade på henne, så tog det en stund innan hon vågade fram. Slutligen, när nyfikenheten fick övertaget, så kom hon smygande rakt framifrån mot mulen, och likt en kattuneg så kände hon sig för med framtassen. Då var det omöjligt att hålla sig för skratt. Sen hon med tassen kollat att älgen inte ragerade på beröring, så började hon slicka mulen på fjolingen. Detdär att slicka på mulen satt sen i resten av livet, jag tror hon slickade samtliga.
Börje

Lider med dej.
Läser ditt senaste inlägg och tänker:
Det finns en glädje som är större än sorgen - den att minnas...........

[börje]

Helt riktigt Gunilla, trots att det inte gått mer än ca6 timmar så börjar dom fina minnena ta över. Dessutom visste jag i några dagars tid vad som komma skulle, så mentalt var jag förberedd. Trots det så blev jag tvungen att ta ett par pauser under själva begravningen, det blev bara för mycket.
Jag har ju tagit bort egna hundar tidigare, men detta var tuffast, eftersom hon bara var 5 1/2 år, och således i sin bästa ålder normalt sett. Det blir ju inte bättre av att hon var den enda fungerande hunden i vårt jaktlag, därför så söker jag nu efter en färdig tik till humant pris.
Börje

[Jämthund]

Beklagar verkligen sorgen, och som du skriver att hon var i sin bästa ålder. Är själv rädd när den dan kommer att man måste sätta bort hunden.

[timmo]

beklagar sorgen.

[K9]

Väldigt tråkigt o höra Börje! Att behöva ta bort en hund i så tidig ålder är inget roligt! Ev står jag inför samma beslut som du även om det just nu ser lite ljusare ut. Även hon är en gråboll på fem o ett halvt. Tårarna sitter inte långt inne just nu men det är bara att inse att det är som det är.
Jag hoppas du hittar en ny hund. Hur bra den än blir kan den aldrig ersätta den gamla men istället få en egen plats i både skogen och hjärtat.
MVH
K9

[LPJ]

Jag beklagar verkligen sorgen, Börje. När man måste ta bort en jaktkamrat i förtid hugger det verkligen i hjärtat, det förstår jag. Som så många skriver är det en liten tröst med alla fina minnen man har från en hund.

Så än en gång beklagar och ta hand om Ella

MVH Peter J

[Schumacher]

Hur bra den än blir kan den aldrig ersätta den gamla men istället få en egen plats i både skogen och hjärtat.

Så sant, så sant!

[polkagrisgubben]

Sorry Börje.Hur många hundar man än har haft blir det alltid otroligt svårt när en faller bort.Lider med dig.

[Torkel]

Tråkigt att höra. Så jäkla tungt sådant där, man vänjer sig aldrig, snarare tvärt om...

[Telgetok]

Alltid lika hemskt.

Beklagar din förlust.

Mvh Telge