Hedring av viltet ?

[Tano]

Det händer ibland att jag avstår från att skjuta t ex en tjädertupp därför att jag vet att tar jag bort den så kommer jag inte på länge få uppleva den spatserande på sitt favoritrevis tidiga mornar, eller höra dess bullrande uppflog.

Dessutom skjuter jag sällan tjäderhönor, även om de finns rakt framför näsan eftersom jag ser dem som särskilt värdefulla.

Jakten är för mig en tveeggad fritidsaktivitet p g a dess definitiva resutat. Detta hindrar mig dock inte från att tycka att det är trevligt att gå i skogen, gärna med en bössa på axeln. Men en lyckad jaktdag innebär inte att jag måste få nåt byte.

[Pystykorva]

Men Tano, nu när du har nobs måste du väl ändå frångå det där lite grand och klappa ner det han skäller på,höna som tupp?

Sen är det ju lite märkligt att frågan om hundar som luggar/ruskar
bytet inte kommit upp tidigare, här torde det ju finnas en del meningskiljaktligheter?
Har tex. hört talas om kontinentala jaktgäster som blivit förfärade när
de sett älghundar lugga helge.

[Hipshot]

Man behöver väl kanske inte göra sig till med parader osv för att hedra viltet, det finns dock saker jag inte rekommenderar att man gör. Har själv sett följande, och tycker definitivt inte om det.

* Kast med nyskjutna kaniner
* Asgarv vid dödsryckningar
* Låta ett knippe fåglar hänga tills de är så sura att de kastas bort
* Framkommen till en skjuten älg, sparka den i huvudet med kommentaren - Det var en liten älgjävel
* Posera sittandes på skjutet vilt
* Låta nyskjutan änder skvalpa omkring i botten av båten i en blandning av lera, vatten, blod osv.

Listan kan dessvärre göras lång

Ehh testa att förvara runt 100 änder i en båt utan att de hamnar skalpandes i vatten

Men jag tycker man ska göra så gott man kan. Rådjur ska bäras ur skogen, alltid tycker jag. Precis som ovan, inget kastande och slängande med vilt. En stolle som jag jagde hos tidigare hade en förkärlek till att hissa allt skjutet i ett timmerspel för att sedan köra igenom byn för att reta övriga. Vet inte hur många gånger jag var upp och slet ned rådjur därifrån, såg för gräsligt ut när rådjuret hängde och slängde för varje gupp han körde i...stolle!

Parad.. kvittar enligt mitt förmenande, huvudsaken man är rädd om viltet.

Mvh!

[Stakku]

Ehh testa att förvara runt 100 änder i en båt utan att de hamnar skalpandes i vatten

Hur ofta har allmogen 100 änder i en eka. Har jagat rätt mycket änder, och inte varit i närheten av det. Aldrig sett någon annan göra det heller...

[Musköt]

Rådjur ska bäras ur skogen, alltid tycker jag.

Varför? Jag ser ingen skillnad på att dra ut en älg eller ett rådjur.(förutom vikten)

[Jonti]

Ang änder så fungerar lämplig plastbalja eller motsvarande utmärkt för att inte grisa ner båten..
Skulle någon i min bekantskapskrets gå fram och sparka en älg i huvudet med en sådan kommentar är det ingen omöjlighet att jag personligen skulle ge denne en rejäl utskällning.

Vilt ska behandlas med respekt och stolthet, inte genom vanhedring..

[Jonti]

Musköt jag tror bestämt du missförstod mig lite

Jag menade att om man går fram till en skjuten älg och bokstavligen ger den en spark i huvudet och säger att det var en liten älgdjävel så är man i mina ögon ingen jägare.. Det är fel, osmakligt och emot all jaktetik ungefär i stil med att sitta alkoholpåverkad på pass..

Med respekt för det nedlagda viltet menar jag att man ska ta hand om det enligt konstens regler och ta till vara så mycket som möjligt av bytet, inte dansa runt i en ring och sjunga sånger...

[partys]

Jag tycker man ska ta väl hand om sitt vilt i så lång utsträckning det går...

För är det nåt som ser illa ut är det då folk hittar knippen med bortkastade änder eller dylikt.....

Jag skulle vilja slå ett slag för våra predatorer där det vackraste av vårt vilt finns trots att det är en skata ,räv eller mink förtjänar den ett bättre öde än att stenas ned....

Här i mina trakter har vi tex samma hätska debatt om bäverns vara eller inte vara som i värmalnd och vargen....med följd att många bara skjuter och lämnar den att flyta upp till vårkanten....

Jag är inte guds bästa barn men försöker att ändra mitt språkbruk vad gäller vårt vilt....som ger mig sån spänning och kickar ska man då inte hedra det med dess namn och en kaffekopp efter det att den är skjuten.

[Tano]

Men Tano, nu när du har nobs måste du väl ändå frångå det där lite grand och klappa ner det han skäller på,höna som tupp?

Jo det ska erkännas att saken kommer i något förändrat läge när Troj skäller sin(a) första "riktiga" fågel(ar). Men därefter kommer jag nog att försöka leva upp till mitt eget förhållningssätt som är "Det vilt jag jagar, vanligtvis fågel, är för mig mera värt levande än dött".

Hunden ser jag framförallt som en kompis i skogen och som en tillgång vid eftersök.

Tidigare hade jag en lapphund som jag gjorde stora ansträngningar i att försöka bli en träskällare. Detta misslyckades eftersom han sprang efter fåglarna så länge han kunde se eller höra dem för att därefter återvända till husse, men han var en trevlig kompis i skogen och en stor tillgång vid eftersök.

Trots detta vill ju även jag ibland komma hem med något byte, annars kan jag ju fråga mig själv varför jag ränner runt i skogen med bössa.

[Hipshot]

Ang änder så fungerar lämplig plastbalja eller motsvarande utmärkt för att inte grisa ner båten..
Skulle någon i min bekantskapskrets gå fram och sparka en älg i huvudet med en sådan kommentar är det ingen omöjlighet att jag personligen skulle lappa till denne..

Vilt ska behandlas med respekt och stolthet inte genom vanhedring..

Änderna grisar inte ned båten speciellt utan vattnet och dyn kommer uteslutande från ett evigt lyftade av jyckar ur vattnet, det ställer till det. Man strävar efter att hålla änderna torra, lättare att plocka dem då, men det skiter sig alltid.

Detta är då när man apporterar på de större andjakterna. Motsvarande problem finns inte när vi jagar själva..

Mvh!

[tyson]

Att ta vara på det skjutna på bästa sätt är väl det som känns mest riktigt för mig. Kommer ihåg en händelse när jag var liten en gång i tiden. Är uppväxt i ett villakvarter i södra dalarna. Vår gata låg längst upp mot skogen. På vintrarna så hade vi 5-6 rådjur som gick mellan kåkarna och blev rundare och rundare av allt gott som serverades. De flesta tyckte det var trevligt med dessa halvtama djur som fanns där mest hela tiden. Av naturliga skäl så fredades dom här djuren, ingen jagade ju heller i villaträdgårdarna.
På nyårsafton så hördes det ett skott ifrån skogen. Ett stund senare så kommer en bland andra jägare ökänd person och släpar råbocken genom samhället hem till sig. Jag kan fortfarande känna ilskan jag kände då när jag tänker på detta. Det som retade mig mest var inte att han skjutit bocken utan att han stolt släpade djuret mellan husen ungefär som om han skjutit en råtta.

[Venatio]

Den bästa hedring viltet kan få är ett gott omhändertagande efter skott samt tillagning till en kullrinarisk middag.

[Donnas Husse]

som terriern skriver är en perfekt avslutning på en trevlig jakt.kalla de hedra viltet eller bara ett trevligt avslut.båda delarna tycker jag.

[Tikka m65]

Hade helt missat den här tråden under min tid på forumet.Jag har under min tid på högskola lagt ner en del tid att titta på en specifik hedrande ritual.Nämligen den "Björnceremoni" som de samiska folken använde sig av vid jakten och tillvara tagandet på björn.Jag tycker att det finns många riter inom jakten som bär spår av en svunnen tid.Dock har väll t.ex. en kvist i kepsen riten blivit urholkad med tiden.Jag tror att alla jägare som nedlagt ett byte känner den där obeskrivliga känslan.Någon blandning mellan lycka, tacksamhet och vördnad.Personligen tror jag att dessa riter kan bero på många olika saker men i grund och botten tror jag känslan efter viltets död är det som styr handlandet.Det kan också finnas rent biologiska aspekter av riterna.Jag har svårt att avsluta mitt inlägg då jag är intreserad av dessa frågor.Hoppas den här tråden fortsätter vara aktiv.

Mvh/ Magnus

[jg]

En del jaktritualer har säkerligen mycket gamla anor, från förkristen tid. Någon nämnde Hermann Göring tidigare, nazisterna var ju fascinerade av nordisk mytologi, så man kan tänka sig att han gärna omhuldade sådana ritualer och hittade på egna.

I Finland finns det också dokumenterade fall av trikinförgiftning, som uppstått då jägarna druckit blod av en fälld björn, i samband med någon ritual. Låter nog inte som det mest fiffiga man kan syssla med.

[pmt_nilsson]

Tja, en snygg valtparad är inte det sämsta. Finns det sedan en som kan blåsa i jakthorn finner jag det ganska trevligt.

Men som vanligt är det ju som alltid, lite olika beroende på var man blivit fostrad in i jaktlivet.

/T

[molpejonas]

jag tror att jakten somallt annat i vårt samhälle håller på att bli industrialiserat, allt skall gå snabbt snabbt. detta är mycket synd.jag tycker abbsolut som ni återinför gammla traditioner i jakten. samma sak med att ha så brottom,man hinner ju knappt äta sin smörgås på pausen innan man skall iväg på nytt. men vad har man att säga till om när man är 18år och inte har någon talan. men detta skall ja ändra på när det är min tur att vara jaktledare.

[Jontemedj]

Sett i jaktfilmer från österike då skytten får enligt tradition några pisk rapp utav trädvidja. Gällde då rådjur.

Jag hedrar nog djur då jag lägger mycket tid o energi i den middag som sen komma skall!
Men det är viktigt att visa djuret hänsyn o uppskattning då det finns alldeles för många jägare som tror att hela skogarna är fulla av vilt... vilket många har sett att det blivit mycket sämre på många håll!

[LindaSTHLM]

Självklart!

Jag skänker alltid en tyst tanke och ett tack till djurets ande och särskilt på hjortvilt sätter jag en symbolisk liten kärve "mat" i munnen på djuret att ha med till andra sidan.

Men så är jag ganska flummig kanske.

I övrigt så hedrar jag viltet genom att ta tillvara på allt som går.

[Diablo]

Nej jag hedrar inte viltet speciellt. Jag tar reda på det på lämligt, smidigt och hygieniskt sätt.

Djuret är dött och märker ingen skillnad, så länge jägaren tar reda på sitt vilt på ett vettigt sätt står jag gärna över viltparader och andra ceremonier..