Tips och råd om vildsvin

[BoK]

Ja så kom de på bild de värmländska svinen. Någon som är rutinerad och kan se vad det är för kön på de vuxna och uppskatta vikten på dem, ålder? Med min skrala kunskap ser det ut att vara två suggor.

Det är en sugga med några kultingar och en gylta. Inga stora grisar och suggan kan väl väga runt 70-75 kg och gyltan ca 50kg. Suggan kan vara ca 3 år och gyltan, strax under året.

[Dersu]

BoK, du som kan.
Jag vet vart det går en skapligt stor galt (gissningsvis iaf 150 kg) och har en plan för hur jag ska komma åt den, men:
innan man ger sig på den jakten vill jag gärna veta något om storgaltens betydelse för stammen och "aveln".
Alla vill väl skjuta stora galtar kanske, men jag känner mig tveksam innan jag har en ide om dess betydelse för stammen...
Jag menar om det inte finns goda chanser för att någon annan galt lätt tar denna galtens plats i "aveln" så känns det bättre att den får gå kvar.
Tacksam för synpunkter.
mvh,
D som gärna kan spara.

[TikkaPower]

Jag är ju inte BoK, men om du inte har någon större risk att något grannlag skjuter grisen så kan den gott sparas. Det är det som är lite fel i sverige, de stora sparas inte, det gäller likväl galtar som suggor.

En galt ska inte skjutas (egentligen) innan den är kapital, du får en bättre och mer naturlig balans i din population om du kan spara den.

[ZeroN^]

Tack Bok för svaret. Kan man hoppas på att de kommer att vara kvar, med tanke på att hon har kultingar med sig? Hur gamla är kultingarna tror du? Funderar på om det finns någon galt i närheten. Det borde ju finnas det, med tanke på avkomman.

[BoK]

BoK, du som kan.
Jag vet vart det går en skapligt stor galt (gissningsvis iaf 150 kg) och har en plan för hur jag ska komma åt den, men:
innan man ger sig på den jakten vill jag gärna veta något om storgaltens betydelse för stammen och "aveln".
Alla vill väl skjuta stora galtar kanske, men jag känner mig tveksam innan jag har en ide om dess betydelse för stammen...
Jag menar om det inte finns goda chanser för att någon annan galt lätt tar denna galtens plats i "aveln" så känns det bättre att den får gå kvar.
Tacksam för synpunkter.
mvh,
D som gärna kan spara.

Kan och kan... De större galtarna har en förvånansvärd egenskap att hålla sig undan och om det faller en och annan har det ingen större betydelse. Vi kommer aldrig åt flertalet med den jakt som bedrivs idag!

[BoK]

Tack Bok för svaret. Kan man hoppas på att de kommer att vara kvar, med tanke på att hon har kultingar med sig? Hur gamla är kultingarna tror du? Funderar på om det finns någon galt i närheten. Det borde ju finnas det, med tanke på avkomman.

Kan mycket väl tänka mig att hon är kvar ett tag, men det beror på om du tillräckligt med foder och det skall finnas tillgängligt för dem varje kväll/natt.
Jag tror kultingarna är födda någon gång i början på maj att dömma av storleken.
Det är inte alls säkert att du har en galt i närheten, för de vandrar runt och letar efter brunstiga suggor/gyltor och kan vara långt ifrån. Den gyltan du har framme blir inte brunstig förrän till senhösten/vintern!

[Dersu]

Tackar för synpunkter Tikkapower och BoK.
Äsch, den får väl vara kvar tills vidare.
mvh,
D

[nurkov]

Akta så han inte morrar dig till döds Dersu

[Dersu]

Akta så han inte morrar dig till döds Dersu

Halloj mannen!
Ja, morra kan han.
Mig har han morrat åt tre gånger och gamle Mäster har råkat ut för det en gång.
Stöddig kille!

[ZeroN^]

Behöver ytterligare uttydning på vad denna nya gris har för kön då den är ny. Den som står närmast. Den visade aldrig buklinjen men ni kanske ser det på huvudet. 2 vuxna +2 kultingar blev 3+3, trevligt! Den ser också större ut än de andra två. Jag gissar på en galt men den går i lag med de andra hondjuren.

[TikkaPower]

Jag skulle säga att det är ett hondjur, förmodligen en sugga av mognadsgraden (formen) på huvudet att dömma.

Jag tycker att suggorna är lättast att identifiera på deras långa smala huvud, blir nästan som en snabel om man säger så. Ser man hela grisen så brukar det ju inte vara några problem, men som i ditt fall går jag på huvudformen.

Galtarna brukar vara mer trubbiga och "buffliga" i utseendet.

[ZeroN^]

Ok, syns tydlig skillnad på denna grisen jämfört med suggan med kultingar och gyltan givetvis då hon är väldigt mörk i pälsen och gyltan är mycket mindre. Jag tycker att den här grisen ser större ut och borde hon inte ha kultingar om det är en sugga? Jag får väll hoppas på bättre bilder .

[TikkaPower]

Jo, hon borde haft kultingar, men storleken kan lura en ibland. Jag har skjutit en galt på 90 kg som enligt tänderna inte var mer än max 14 månader gammal. Fodertillgången har stor betydelse, och runt omkring där jag jagar matas det på vissa håll alldeles för mycket.

Sen finns möjligheten att hon är född steril, jag har inte själv träffat på nogon sådan individ, men det ska tydligen inte vara helt ovanligt att våra vildsvin föds med en defekt som gör suggorna sterila.

[Telgetok]

Ang. den stora galten !
Vet att jag skrivit det nån annanstans i annan tråd, att vi oxå har en monstergris på en av våra åtlar.
Flera i laget påstår att sånådära håller "revir" och inte släpper fram andra grisar till åteln trots att den själv aldrig ställer sej under foderspridaren, utan mera knallar runt i periferin och tjärar ner sej.

Själv har jag ingen aning.....

Finns det nån logik i detta ?

[SW123]

Ang. den stora galten !
Vet att jag skrivit det nån annanstans i annan tråd, att vi oxå har en monstergris på en av våra åtlar.
Flera i laget påstår att sånådära håller "revir" och inte släpper fram andra grisar till åteln trots att den själv aldrig ställer sej under foderspridaren, utan mera knallar runt i periferin och tjärar ner sej.

Själv har jag ingen aning.....

Finns det nån logik i detta ?

tror det fenomenet att dom stora galtarna inte vistas direkt på åteln är vanligt...

[ZeroN^]

Behöver igen expertutlåtande vad den bakre av dessa grisar kan vara ? Tycker man ser picken på den.

[Tulle]

Om man har flera åtlar igång finns det någon speciellt avstånd som är minimum som man ska ha mellan dem för att det ska funka optimalt? Anledningen till frågan är att på platsen där vi ska sätta upp vår åtel har grannen sin placerad cirka 300 meter därifrån.

Är det för nära eller ska man ta ut avståndet? Vi är inte ute efter att ta vilt från grannen utan vår egen teori är att försöka hålla grisarna på ett begränsat område.

[TikkaPower]

Om man har flera åtlar igång finns det någon speciellt avstånd som är minimum som man ska ha mellan dem för att det ska funka optimalt? Anledningen till frågan är att på platsen där vi ska sätta upp vår åtel har grannen sin placerad cirka 300 meter därifrån.

Är det för nära eller ska man ta ut avståndet? Vi är inte ute efter att ta vilt från grannen utan vår egen teori är att försöka hålla grisarna på ett begränsat område.

Prata med din granne i första hand. Han skulle kunna hävda att det är att locka vilt från hans mark om det vill sig illa. Det som skulle kunna hända är att en av er skjuter en gris i en grupp och då kanske gruppen lämnar hela området. Är det längre mellan åtlarna och båda har samma grisar så är chansen större att de kommer till den andra åteln istället för att helt lämna området.

Avståndsmässigt så är inte 300 meter mellan två åtlar för nära. Det kan hända att halva gruppen är på ena åtlen och halva på den andra, och så springer de fram och tillbaka mellan dessa. Jag har en åtel ca 400 m från min foderplats, skjuter jag på åteln så kommer inte den gruppen dit på ett tag, men det går till foderplatsen.

[Tulle]

Ok tack för svaret. Kan man skippa foderplats då det finns två åtlar så nära varandra? Eller behövs det fortfarande en plats där de alltid kan gå fredade? Grannen är för övrigt med på det hela då vi tänkt oss att försöka hålla grisarna samlade

[BoK]

Ok tack för svaret. Kan man skippa foderplats då det finns två åtlar så nära varandra? Eller behövs det fortfarande en plats där de alltid kan gå fredade? Grannen är för övrigt med på det hela då vi tänkt oss att försöka hålla grisarna samlade

Grisarna har nästan hela skogen till förfogande om de vill vara ifred. Här körs inte med några varianter av foderplatser.