Jag är säker på att det finns många bra nybörjartabbar här i församlingen, sådant man tänker ”fan, det där önskar jag att jag haft koll på”, när pulsen går i 190 och ”is i magen” inte ens existerar som begrepp. Jag är själv nybliven jägare sedan ett år och har hunnit med både flera nybörjarmissar och, som tur är också framgångar. Med viss självinsikt så kan man säga att jag lätt blivit lite ”exalterad” i vissa lägen vilket är upprinnelse till tabben som jag själv tänkte dela med mig av.
Det var en dag i början på drevjaktssäsongen. Jag har fått ett fint pass i ett torn med öppen terräng kanske 60 meter framåt över en väg och mot en skogsbacke. På min vänstra sida har jag ett öppet hygge och alldeles i ryggen har jag ganska tät tallskog. Drevet går och det rapporteras om en grupp vildsvin på benen i såten, min puls går upp. Det hörs en smäll kanske 300 meter bort hos en passkytt som rapporterar att han fällt en gris ur gruppen, att den ligger och att gruppen splittrats. Pulsen går upp ytterligare några hack, jag tänker ”var med nu”.
Jag ser på kanske 100 meter en ensam gris komma i lugnt trav rakt emot mig och tornet, nu går pulsen upp ytterligare några hack och jag är vi det här laget tämligen exalterad. Jag ser att det är en brungris och att den är skjutbar och lyckas trots upphetsningen att göra ett lugnt anlägg utan att grisen har fått koll på mig. Jag osäkrar och väntar på att jag ska få en bra bredsida på grisen när den travar förbi. Full bredsida inträffar med grisen på kanske 8 meters håll ifrån tornet, fortfarande i lugnt trav. Läget är helt perfekt. Jag tänker ”NU JÄVLAR”, det känns stabilt när jag siktar på grisen och jag börjar krama avtryckaren. Problemet är att inget händer, ”HELVETE, jag har ju tre lägen på säkringen”. Fumlar med säkringen men när jag väl osäkrat vapen så ser jag baken på grisen emellan tallarna så det är bara att säkra bössan igen. Jag har sällan känt mig mer snopen och står där och förbannar min klantighet. Så dum får man liksom inte vara och jag känner mig som Sveriges sämste jägare. Besvikelsen är total.
Det visar sig dock att jag hade en väldig tur i oturen för bara fem minuter senare när jag står och spanar så har det plötsligt uppenbarat sig en råbock 80 meter bort på hygget som är snett bakom mig till vänster. Bocken står kolugnt och betar och jag hinner i lugn och ro identifiera vad det rör sig om, lägga upp bössan i bra stöd och ratta in en bra förstoring och klämma iväg ett skott. Bocken blir liggande inom någon meter och jag fick ett väldigt roligt jaktminne där trofén numera sitter på vardagsrumsväggen.
Det var en väldig bergochdalbana mellan exaltering, besvikelse och nära nog eufori. Jag tror att denna episod kommer vara med mig länge och gjorde att jag blev ordentligt kär i jakten, allt kan hända och händer
Dela gärna med dig av dina stories!
Fast då tog jag stöd i jakttornet.
)nu är när jag var med pappsen på min första jaktstig.Var i tidigare tonåren och pappsen och jag delade på hans Hungaria sbs.Hade skjutit några skott på stillastående mål i kohagen,inget mer.Första station:två olika mål åker samtidigt iväg på olika avstånd.Hade bestämt mig i förväg för öppna pipan först på närmaste mål,sen trånga på den bakom.När det var dags så blev det tilt...Vad hade jag bestämt mig för?Tusen tankar snurrade i hjärnan.Blev en kompromiss...Båda piporna på närmaste mål samtidigt.Kändes i axeln...Dubbelbom...Lärde mig därefter att bara använda ett finger till båda avtryckarna hädanefter.Tror faktiskt att jag inte är ensam om dubbelskott här på robsoft. 
