jocke.s. skrev:Ute idag, molle tog upp fyra rådjur som går förbi passare , han är rätt lös i upptaget och börjar skalla/yla rätt tidigt i spåret,
Men även idag som flera andra drev i höst vill det inte bukta utan "ormar/slingrar" sig ur såten och molle släpper 1,8km ifrån mig och kommer tbx.
Nån som har några ideer, att hjälpa till och få det bukta lite bättre.....?
- Om rådjuren anat dig eller annan passkytt så spikar det oftast oavsett hur invallade de är.
- Att släppa på rådjur som är siktade och har anat fara brukar vara lönlöst. Då kan man vänta och gå på ett par timmar senare. Oftast står de ju bara en 500m bort men har hunnit lugna ned sig.
- Gå i motvind och superlugnt. Bäst är om upptaget kommer så långt från dig som möjligt. Hunden alltid framför dig i söket. gå aldrig framför det den varit längst fram tidigare.
- Sen finns det alltid svåra rådjur som är av någon anledning långspringare oavsett hund de har efter sig. Rovdjur eller att de varit lite jagade av drivande hundar brukar vara obra. De behöver jagas in även rådjur i viss mån.
- Rådjur ute i stora skogen är oftare benägna att gå iväg längre än de som är vana vid folk.
- Terrängen är även den lite avgörande. Är det bergigt så brukar de bukta bättre.
- Vädret spelar även det roll. Upplega och/eller blåst kan gör att djuren enbart drar iväg med vinden så de kan höra hunden hela tiden. Då brukar det slingra sig iväg men inte snurrar runt. Lite tvärt om vad man tror men jag har sett det så himla ofta nu, oavsett kortbent ras faktiskt. Är de hårt stötta så kan de såklart dra iväg mot vinden ändå. Men inte om det är ett lugnt upptag och de vet att det inte är en "farlig" hund.
Inget magiskt - tänk som ett rådjur bara.
Men det är ju kanon att hunden kommer åter till dig när det drar iväg. Det är mer än vad man kan säga om min ibland.