Namibia 2018

Berätta om dina erfarenheter och upplevelser mm.

Moderatorer: taxen, Fritz Kraut

Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 03:41

Tänkte att bara fylla på den gamla tråden då denna berättelse inte blir så detaljerat som förra gången men jag klarade inte av att ändra rubriken så det får bli en ny tråd. En del av er har säkert sett tråden om mina vedermödor för att ta mig ner till Namibia i år så det behöver jag inte tjata om igen men tyvärr förlorade jag två jaktdagar. Min researrangör avled också hastigt vilket jag inte fick reda på förrän en vecka innan jag skulle åka. Blev ju lite panik då det visade sig att han inte hade hunnit meddela farmarna vad han och jag hade kommit överens om. Jag hade bokat ett sex dagars paket med fem Oryxer och en Gnu. En PH som hette Hendrik mötte upp på flygplatsen och efter vi hade plockat upp våran kokerska (det är riktigt, kvinnor utomlands gör fortfarande sådant) åkte vi till Okaseka 200 km nordöst om huvudstaden. Det var helt folktomt på farmen förutom Saliboo som var förman och som släppte in oss. Faciliteterna var på topp med stora fyrbäddsrum, konferenslokal, ett kök som till och med hade en professionell pizzaugn och ett stort kaklat slakthus med ett rejält kylrum. Dock infann sig aldrig känslan av att vara i Afrika då stället var ”opersonligt kalt” och det lika gärna kunde vara klubbstuga hos en orienteringsförening i Örebro om man bortsåg att man pliktskyldigast hade skruvat upp några bogmontage på väggarna och slängt ett par skinn på det kala betonggolvet.

Bild

Efter att vi hade installerat oss skulle vi åka en sväng för att provskjuta och sätta upp åtelkameror och Hendrik tyckte vi skulle börja jaga omgående då vi hade sex dagars jobb som skulle göras på fyra, vi skulle smyga fram till vattenhålen där han skulle sätta upp kameror.
Min Husquarna i 9,3-64 Brenneke slog två och en halv tum högt precis som hemma så det var bara att börja jaga.
Farmen på 4000ha var uppdelad på två skiften varav den ena delen förutom vilt innehöll kreatur och ett gäng med åsnor. Vi åkte över till den sidan som var tom på tamdjur och efter ett antal ansmygningar lyckades vi faktiskt hitta en skjutbar oryx. Nu började cirkusen som följde som en röd tråd genom mina fyra jaktdagar och som ibland urartade till rena lyteskomiken.
Jag hade med egna skjutstöd med tre ben och kolvstöd som är mycket stabila och funkar bra ut till 300m. Återkommer till dessa senare. Hursomhelst efter att jag fått upp stöden så hade jag ett enkelt skott som man till och med skulle klara i sömnen, full bredsida minus huvud och bakdel på 85 m . Jag tryckte av och herr Oryx skuttar glatt iväg med fru Oryx i släptåg.
Efter en snabb sidoförflyttning så såg vi två friska djur en god stund utan att se något blod.
Bom, helmiss, generalbom med fem stjärnor. Helt obegripligt. Slokörad och med lätta symtom på depression gick jag och la mig tidigt.

Bild
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 03:51

Ny dag och iväg tidigt med bilen. Hendrik hade med sig något han kallade för Black Mamba
en Marlin bultbössa i 223 med svart syntetkolv, fetpipa, ljuddämpare och toppad med en fast 6x42 Leupold. Det tog inte länge förrän vi såg den första schakalen och innan den amerikanska lågprisprodukten krånglades ut ur fodralet och gjordes skjutklar hade ju schakalen börjat sin reträtt. Med ett snabbt skott bakom ryggen på Hendrik med detta fantastiska precisionsinstrument fällde jag hunddjuret i språnget och självförtroendet var återställt.
Det blev en Gnutjur på förmiddagen och en Oryx efter siestan så då började det kännas som vanligt igen. Dag två blev det två oryxer och målet på sex djur på fyra dagar såg inte ut att vara onåbart.

Bild

Dag tre gick vi tomme men flera skottchanser sumpades bort för att jag inte fick anvisningar
vilket djur som skulle plockas bort eller den ständiga kampen med mina trebensstöd. Dom oerhört komplicerade inställningarna med ett trebensstöd gjorde att klykan till framstocken allt som oftast hamnade någon decimeter över huvudhöjd. Innan jag hade fixat till detta var det ju i bästa fall ett dammoln kvar efter djuret. Hendrik var inte glad åt mina stöd och antydde att det tog för lång tid att sätta upp även om det var han själv som satte upp dom fel. Vi kom då överens om att han skulle ta med sina tvåbensstöd för snabba lägen och mina stöd för längre håll. Vid nästa skottillfälle satte både Hendrik och Saliboo upp skjutpinnarna och för att vara riktigt säker på att jag inte skulle komma till skott hade Saliboo bara dragit ut benen halvvägs så klykan kom upp i midjehöjd som omväxling! Om man väl kommer på pinnarna så hör man ibland ”Shoot, Shoot” även om man bara ser konturerna av ett djur bakom buskar och träd. Vad som är i vägen från min vinkel genom kikarsiktet med 10 ggr förstoring ser ju annorlunda ut än för någon som står jämte.

Här kommer ett gott råd till alla som åker till Afrika och betala extra för att jaga 1:1.
Se till att ni får det ni betalar för. Hendrik kände inte till farmen så bra, så Saliboo gick först i sina badtofflor. När han såg något vilt som redan stod och tittade på honom fick han släppa fram Hendrik som skulle ge klartecken varpå jag och mina pinnar skulle ställa upp till skott.
Jag kan ju säga att jag sällan såg något djur.
”Too is company, three is a crowd”.

Bild
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav börje » 25 maj 2018, 08:38

Trevlig läsning. F.ö håller jag med om att det är perfekt att jaga plainsgame med bara en ph som sällskap.
Jakt är livet
Våga Vägra Varg!!
Finnstövaren Kempin Maija
Grållorna Körttilakian Ella (RIP), Karpaasin Marta o Karpaasin Zazza
Vähäsalon Penni (RIP)
Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Ät inte den gula snön!
Wåga Wägra Hen
Användarvisningsbild
börje
 
Inlägg: 55496
Blev medlem: 16 aug 2004, 02:04
Ort: Finland, West Coast

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 13:49

Dock fick jag vara med om en riktigt rolig jakt på kvällen dag tre. Det visade sig att Hendrik var en passionerad rovdjursjägare och han kom väl förberedd. Han hade en fjärrstyrd enhet med högtalare och diverse djurläten ,en röd handstrålkastare och ett svart nät att lägga över bilen. På morgonen såg jag en schakal och efter att jag lyckades få stopp på den med en vissling så Hendrik kunde plocka fram 223an lyckades han med ett omöjligt skott på riktigt långt håll från biltaket EFTER att han hade repeterat ut en klick. Glatt meddelade han mig att ammon var från 1982 och att den konstigt nog klickade ibland.
Nu räckte han mig sin kära 223a för att själv sköta fjärren och rödlampan.
Ca 4-5 minuter av lockljud och han tände lampan. Den närmast schakalen var 15m framför bilen och satte iväg längs med vägen vi stod på. Hårkorset på näsan och- klick. Skulle repetera in ett nytt skott när rappelbössan dubbelmatade. När jag äntligen var klar kunde jag eliminera i alla fall två av fyra schakaler som syntes i rödlampan. Det blev fem den kvällen men det hade blivit ytterligare två om ammon hade varit klickfri. Den amerikanska kvalitetprodukten krånglade varannan gång man skulle repetera och Hendrik förklarade att det var minskäl hans backupbössa som han hade skjutit allt från Zebra och nedåt med.

Hur som haver visade det sig att det inte fanns en droppe diesel på farmen när det skulle tankas inför sista dagens övningar och efter vi hade plundrat traktorn på ett tiotal liter hoppades vi att vi skulle komma till macken vid flygplatsen—kanske. Vi fick ge oss av till fots från farmen till ett ställe Saliboo trodde på och mycket riktigt fanns där en del oryx i ett ganska tätt bevuxet område och nog fan föll jag mot allt bättre vetande till föga för tjatet och sköt i ett läge där Hendrik viskade ”shoot, shoot now! Och visst blev det en bom, nr två på fyra dagar. Det är väl vad man får ihop av bommar på tio år hemma om man bortse från svartfågel och räv. Trots allt lyckades jag skjuta min fjärde oryx på eftermiddagen på sista dagen.

Bild
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 14:04

Vi kunde ta oss till en mack nära flygplatsen och Hedrik släppte av mig vid Hotell Safari där Willi plockade upp mig för att köra mig till Otjiwarongo. Där mötte Gerd och Gerd Sachse upp och tog mig till Sachsenheim, en farm som drivs av tredje generationen Sachse och ligger strax norr om östra infarten till Etosha.
Efter att ha åkt bil genom landet i tio timmar kan jag säga att det är en himmelsvid skillnad på vilttätheten mellan nordöstra delen och norra delen. Verkade vara ganska tomt här uppe och farmen består av 10000 ha av något Gerd kallar för dickbush där man inte ser ett halft hagelhåll ens. Anledningen till att jag åkte hit var att jag blev rekommenderad farmen på grund av deras Kudus och chans på fläckig hyena som växlar in från Etoshaparken.
Efter att ha åkt en runda på farmen förstod jag varför han har fina Kudus och Eland. Ingen kommer helt enkelt åt att skjuta dom!! Jakten bedrivs i princip uteslutande som vakjakt och för att göra det lite extra svårt för mig var ingenting förberett, det fanns inget salt vid vattenhålen och ingen åtel för hyenor, ingen rödlampa , åtelkameror, ingenting. Som grädde på moset åkte vi i en gammal pickup där avgasröret slutade under hytten och som i bästa fall gick på tre cylindrar. Garanterat att alla hörde oss komma på långt håll. Alla torn på farmen är höga och byggda av järnskrot och korrugerad plåt till väggar och tak. En del sviktar och gungar betänkligt för att inte talar om hur det bullrar om man så mycket som blinkar.

Bild

Receptionen Sachsenheim

Bild
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 14:28

Första vakmorgonen såg vi några kronenduiker och på kvällen var jag ute med Gert junior och fick en bra Impala. Tog chansen då det var nästan dags att bryta ändå.
Morgon två såg vi ett antal av Gerts tjurar. Nattgamla spår efter två vuxna hyenor kunde vi
se på vägen men det gör ju ingen människa glad då det inte finns måne eller utrustning att jaga dom på natten.
Gick förbi gårdens verkstad och såg några kolossala Elandhorn hänga där inne. När jag frågade lillGerd om ursprunget berättar han glatt och som extra uppmuntran inför kommande jakter att det var från självdöda djur då ingen hade lyckats skjuta någon trofeeland på farmen dom senaste fem åren!
På kvällen såg vi en skock på 22 giraffer. Det var en imponerande syn i synnerhet när några av dom coola typerna passerade vårat gömsle på ett kort hagelhåll. Jag bestämde att jag endast skulle skjuta en gammal tjur som ändå ska tas bort om jag skjuter en Giraff. Dom blir tydligen lika vresiga som våra mördarbockar och har ihjäl kalvar och ungtjurar.

Något som är lite speciellt med Sachsenheim är att jakten har en väldigt låg profil. Under förra året hade man 12 jägare, dom senaste i oktober. Jag blev i princip ombedd att inte skylta med att jag var jägare och jag fick bo i en stuga nära parkeringen så jag kunde gå direkt till bilen med bössan. Inga djurskinn eller trofeer pryder väggarna i restaurangen eller receptionen. Ägarna har inget emot jägare och som farmare är dom tvungna att jaga själva men många av campinggästerna är ju förvirrade stadsmänniskor som tror att man inte behöver döda djur för hamburgare finns ju i frysdisken i affären.

Bild

Gert junior med min Impala

Bild

Kände mig en smula uttittad.
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 25 maj 2018, 14:54

Bild

Nåväl chefen var upptagen mitt i veckan så jag stack ut med Elifass på lite smygjakt.
Vi provade även att locka hyena på förnatten med hjälp av ränta från Impalan och min critcall som låg i en jackficka. Vi hörde hyenorna men dom hörde tydligen inte oss.

På kvällen dagen efter smög Elifass och jag till ett ställe där dom hade en vattenpump och salt. När kreaturen försvann blev det livat värre. Fyra kudus, en kronenduiker, fyra giraffer, en Oryxbock och ett 20 tal Elandantiloper for runt på ”foderplatsen” samtidigt! Girafftonåringarna jagade efter elandtonåringarna och det var så mycket damm i luften så man hade inte kunnat skjuta om det hade varit aktuellt. Sedan såg vi ytterligare nio kudukor växla över en skjutgata, ingen tjur var med.

Senare vid grillningen berättade Gert om den Stora pesten som drabbade dom för två år sedan. Rabies. Dom brände 240st kudukadaver, många med guldhorn, likaså gick det åt en del Elandantiloper och tamboskap. Stammarna har ju återhämta sig en del i antal så förra året ”skördade” fyra jägare ( culling ) 95 Kudus, 120 Oryx, 30 zebror och fem giraffer. Det blir några kilo biltong.

Jakten på denna marken har inte krönts med någon framgång då regnen var mycket sena i år och allt fortfarande är grönt och löven hänger kvar. Går man in i dickbushen ser man inte längre än näsan räcker och djuren har ingen större anledning att gå ut på öppna ytor i den mån dessa ytor finns finns. Det som är begärligt är salt.
Ett alternativ är ju att åka till sydafrika för att jaga i mindre häng där man fyller på med djur i takt med vad jägarna skjuter av och framgång är mer eller mindre garanterad. Detta har jag ju provat en gång och det gav ju ingen mersmak precis.
Allting på denna resa har gått snett från början och slutet är inte annorlunda. Efter fem dagars resultatlös jakt utan att se mer än två trofeebärande djur (Impalor varav jag sköt den minsta) så skippar jag den sista jaktdagen och likaså besöket i Etosha. Besökare som stannar till på campingen säger att dom ser få djur så det känns inte som någon vits att betala ytterligare pengar utan att få något för det.
Jag slänger in handduken och tillbringar två dagar i Windhoek i väntan på flyget till Frankfurt. Vi körde två timmar norrut till en relativt ny flygplats i Ondangwa så jag slapp åka sex, sju timmar i en VW buss från 80-talet utan AC. När man kommer hem är det väl bara att börja se fram emot nästa resa och om det blir Namibia igen så blir det definitivt senare på året och inte i början på Maj.

Bild


PS.
En ny regel sedan något år tillbaka är att farmaren måste söka tillstånd för att jaga sina egna djur. Tillståndet gäller den specifika jägaren för den tiden han är på farmen och går inte att överföra. Vad Gert gör då är att han söker tillstånd för alla djur som finns på gården med undantag av Dik-Dik, hyena och giraff vilka kräver specialtillstånd. Detta meningslösa byråkratiska krångel förhindrade mig att ta den andra riktigt fina Impalan då man endast hade sökt licens på en Impala för mig.

Bild

Kristuskyrkan Windhoek
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 13 jun 2018, 01:38

Bild

Elandhorn i garaget. Lyckades inte ställa bilden på rätt håll.
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland

Re: Namibia 2018

Inläggav Mille » 13 jun 2018, 11:39

Tack för att du delade dina erfarenheter!

mvh Mille
Användarvisningsbild
Mille
 
Inlägg: 2239
Blev medlem: 03 mar 2004, 21:30
Ort: Sweden, Skåne

Re: Namibia 2018

Inläggav Rottweilexpress » 30 jul 2018, 07:38

Hua, när man läser detta så känner man att referenser aldrig har varit viktigare! Afrika lockar, men den dagen man kan punga upp pengen så vill man ju känna att allt flyter på och känns helt rätt. Tack för dina fina redogörelser Luger6!
Användarvisningsbild
Rottweilexpress
 
Inlägg: 2852
Blev medlem: 08 nov 2009, 11:30
Ort: Gävle

Re: Namibia 2018

Inläggav Luger6 » 31 jul 2018, 16:25

Ja, det blev ju ganska rörigt, mest pga Öresundstågs ojämförliga service. En stor del av pengarna som var avsedda till troféer (Kudu,Hyena) gick ju
i stället till nya flygbiljetter, ombokningsavgifter och extra hotellnätter.
Att jakten inte funkade på Sachsenheim hade ju till stor del att göra med att det fortfarande var så pass grönt och att inga förberedelser var gjorda pga
min researrangörs hastiga frånfälle. Däremot blev jag väldigt väl omhändertagen av familjen, vi åt alla måltider ihop och jag var inbjuden till deras privata
BBQ varje kväll trots att dom hade mycket andra gäster på campingen och i restaurangen.
Jag tog inte hem några trofeer på denna resa, det spara man ju in en del på.
För övrigt kan man väl säga att det kan skita sig oavsett vart man åker för att jaga, boka en veckas toppjakt i Norrland och när du kommer dit är det 30 minus
med snöstorm och 25 s/m, då blir det heller inte så mycket skjutet.
Har redan spanat in en del ställen till nästa år om jag kan motivera mig. Det vore ju roligt att göra som "Salt" och åka ihop med ett gäng likasinnade, det
blir ju lite förströelse under långa timmar på flyg och flygplatser.
Hoppas ,RE, att du läste om jakten på Otjere med, där gick det ju lite bättre.
Användarvisningsbild
Luger6
 
Inlägg: 961
Blev medlem: 25 feb 2007, 18:01
Ort: Småland


Återgå till Jaktresor och jaktupplevelser

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst