Älgjakten säsongen 2017-2018

Diskutera jakten på Älg, Björn, Varg och Lo mm.

Moderatorer: Fritz Kraut, taxen

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 23 jan 2018, 21:44

mickekarl skrev:
karelsk blandning skrev:
bloomberg skrev:Jägare är och har alltid varit under luppen av samhället. Jag värnar om mitt intresse som jag både ser som rekreation samt ett humant och hållbart sätt att skaffa kött. Det innebär att jag kan ställa mig upp och utan tvekan säga att jag värnar om viltet jag jagar. Jag skulle aldrig ge mig ut på ett par skidor i 1m snö för att jaga kalvförande kor osv som har det nog tufft att överleva som det är. Jag skulle heller aldrig på nåt sätt skryta och lägga ut bilder över hur många älgar jag skjuter.



Det finns många Facebook jägare som måste lägga ut allt som händer i skogen, vet inte om det är för att visa sig duktiga eller varför.
Jagar tyvärr med några såna själv och många gånger är det dom som inte kan se ett levande djur utan att skjuta det och skyndsamt lägga ut bilder.
Jag brukar inte räkna vad jag skjuter men nu har jag tänkt hålla räkningen på den yngre jämten hur många det blir åt honom totalt.

Det är ju tråkigt för dom som kanske har lite sämre marker om dom sparat nån älg och sen måste den skjutas till varje pris under vinter jakten som att det är ett skade djur.


Det går inte att förstå att det är tråkigt för den som inte bara sparat utan rent av investerat pengar och arbete i att få upp skog men sen förstörs den av älgar?
Att spara älgar vore väl inget problem om det är samma person som bestämmer sig för att spara dem som betalar för att ha dem, men det tenderar ju att vara så att den som sparar dem vill bara ha fördelarna av mer älg och att nån annan ska betala kostnaden för att föda dem under stor del av året.


Du som verkar vara lite insatt, då jag själv har dålig koll. När började problemen med älgbetesskadorna i Norrland, 90-talet?
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav mickekarl » 23 jan 2018, 23:03

Jag har inte koll på hur det sett ut hela vägen bakåt men jag vet iallafall att det var diskussion om stora skador redan på tidigt -80 tal. Man hör ju emellanåt att det lyfts som ett argument att "ja men när vi hade som mest med älg så fanns det inga skador" men det beror nof mest på dåligt minne.

Har sett gamla tidningsurklipp från 80 talet där man beskriver problemet med svältande älgar på nått koncentrationsområde och även nått annat tidningsurklipp där det skrevs om ett skyddsjaktsbeslut på grund av svåra älgsskador och jag har för mig att det handlade om rätt många älgar som skulle skjutas.
Båda dessa exempel var från Västerbotten. Kan säkert ha funnits motsvarande disksussioner även tidigare men det är långt före vad jag har koll på.

Däremot har kunskapen om betets effekter förändrats genom åren. Dels har man gått från att tro att det bara påverkar vilken kvalitet det ska bli på virket till att man förtått att det påverkar både kvalitet och tillväxt samt idag när försök dessutom visar att den minskade tillväxten är ett betydligt större problem än kvalitetsförlusterna.
Allt jag skriver är till 100 % privata åsikter, funderingar och ställningstaganden.
Emot onödiga och krångliga regler
Åsiktslös i vargfrågan
Det är resultatet som räknas
Och sist men inte minst, jag är jäkligt duktig på det jag gör
mickekarl
 
Inlägg: 2424
Blev medlem: 07 dec 2008, 10:55
Ort: Västerbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav cristopherj » 23 jan 2018, 23:25

Sköt en kviga i söndags här nere i Uppland, kanske säsongens sista?

/Cris
cristopherj
 
Inlägg: 244
Blev medlem: 25 jun 2011, 13:50
Ort: Ume

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Ingvar » 23 jan 2018, 23:33

apropå betesskador mm etc så hade jag ett samtal med en äldre och tillika större markägare rörande ett förslag på att vi gemensamt skulle se över några "skjutgator" på ett större "talluppväxandehygge".
"Jag hade en totalförstörd (80%) tallplantering på västra sidan om mossen på 80/90-talet så om ni nu skjuter älg så bjuder jag nu på skjutgatorna"
- via Tapatalk
Jagar i Västerbotten & Värmland.
Medlem i 550 grain - klubben.
Användarvisningsbild
Ingvar
 
Inlägg: 24393
Blev medlem: 17 nov 2002, 12:08
Ort: Hemmavid

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav karelsk blandning » 24 jan 2018, 07:54

Mickekarl äger du mycket skog eller jobbar du åt nåt av bolagen?
karelsk blandning
 
Inlägg: 1885
Blev medlem: 25 jan 2008, 15:04
Ort: Norrbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav mickekarl » 24 jan 2018, 08:18

Jag äger ingen skog själv, jobbar på Holmen men inte med varken älgar, jakt eller skötsel av företagets skogar.
Allt jag skriver är till 100 % privata åsikter, funderingar och ställningstaganden.
Emot onödiga och krångliga regler
Åsiktslös i vargfrågan
Det är resultatet som räknas
Och sist men inte minst, jag är jäkligt duktig på det jag gör
mickekarl
 
Inlägg: 2424
Blev medlem: 07 dec 2008, 10:55
Ort: Västerbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 24 jan 2018, 08:46

mickekarl skrev:Jag har inte koll på hur det sett ut hela vägen bakåt men jag vet iallafall att det var diskussion om stora skador redan på tidigt -80 tal. Man hör ju emellanåt att det lyfts som ett argument att "ja men när vi hade som mest med älg så fanns det inga skador" men det beror nof mest på dåligt minne.

Har sett gamla tidningsurklipp från 80 talet där man beskriver problemet med svältande älgar på nått koncentrationsområde och även nått annat tidningsurklipp där det skrevs om ett skyddsjaktsbeslut på grund av svåra älgsskador och jag har för mig att det handlade om rätt många älgar som skulle skjutas.
Båda dessa exempel var från Västerbotten. Kan säkert ha funnits motsvarande disksussioner även tidigare men det är långt före vad jag har koll på.

Däremot har kunskapen om betets effekter förändrats genom åren. Dels har man gått från att tro att det bara påverkar vilken kvalitet det ska bli på virket till att man förtått att det påverkar både kvalitet och tillväxt samt idag när försök dessutom visar att den minskade tillväxten är ett betydligt större problem än kvalitetsförlusterna.


okej, kulmen på älgexplotionen var väl någon gång på 80-talet, och de svältande älgarna är väl en naturlig förklaring till brist på födotillgången, och det är ju inte heller bra.
Men rimligtvis borde ju älgbetesskadorna uppkommit redan på 70-talet eftersom älgstammen ökade då, då faller ju argumenten att hänvisa betesskador till 80-talet, då de rimligtvis borde ha funnits på 70-talet.

Sedan har nog det moderna skogsbruket gjort att stora ytor med tall har medfört ett lättåtkomligt skafferi för älgen vintertid, och vem kan klandra dom när äta är ett av de viktigaste genetiskt arvet alla levande ting har.
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav mickekarl » 24 jan 2018, 09:17

Du har nog helt rätt i att det fanns skador även på 70 talet men som jag skrev så har jag ingen koll på hur det var då så jag kan inte uttala mig om varken det ena eller det andra.

Älgarna äter för att de behöver det vilket inte är konstigt. Men samma mängd älgar äter ju inte dubbelt så mycket bara för att det finns mkt tallar så länge man inte jämför med en ren bristsituation där älgarna svälter.

Ja det är troligen större mängder tallungskog i dag än för 40 år sedan men det som är målsättningen är ju en viss procentuell skadenivå, inte antalet skadade tallar.
Dvs ju mer tallungskogar det finns destu lägre blir den procentuella skadenivån vid samma älgstam eller samma betestryck. Motsvarande så skulle ju en minskad mängd tallungskogar medföra en högre andel skadade tallar vid samma älgstam/betestryck.
Allt jag skriver är till 100 % privata åsikter, funderingar och ställningstaganden.
Emot onödiga och krångliga regler
Åsiktslös i vargfrågan
Det är resultatet som räknas
Och sist men inte minst, jag är jäkligt duktig på det jag gör
mickekarl
 
Inlägg: 2424
Blev medlem: 07 dec 2008, 10:55
Ort: Västerbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav börje » 24 jan 2018, 09:24

Orsaken till älgexplosionen i tiden står att finna i det moderna skogsbruket. Helt plötsligt fanns det mat (ungtallar) i överflöd även under vintrarna, så då blev det betydligt vanligare med dubbelkalv, och även dom svagare djuren klarade sig undan svältdöden.
Jakt är livet
Våga Vägra Varg!!
Finnstövaren Kempin Maija
Grållorna Körttilakian Ella, Karpaasin Marta o Karpaasin Zazza
Vähäsalon Penni (RIP)
Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Ät inte den gula snön!
Wåga Wägra Hen
Användarvisningsbild
börje
 
Inlägg: 51771
Blev medlem: 16 aug 2004, 02:04
Ort: Finland, West Coast

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 24 jan 2018, 09:29

börje skrev:Orsaken till älgexplosionen i tiden står att finna i det moderna skogsbruket. Helt plötsligt fanns det mat (ungtallar) i överflöd även under vintrarna, så då blev det betydligt vanligare med dubbelkalv, och även dom svagare djuren klarade sig undan svältdöden.


tolkar det som skogsbruket, de gick över till kalhyggesbruk enligt https://www.faltbiologerna.se/faltbiologen/alghistoria
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 24 jan 2018, 09:52

mickekarl skrev:Du har nog helt rätt i att det fanns skador även på 70 talet men som jag skrev så har jag ingen koll på hur det var då så jag kan inte uttala mig om varken det ena eller det andra.

Älgarna äter för att de behöver det vilket inte är konstigt. Men samma mängd älgar äter ju inte dubbelt så mycket bara för att det finns mkt tallar så länge man inte jämför med en ren bristsituation där älgarna svälter.

Ja det är troligen större mängder tallungskog i dag än för 40 år sedan men det som är målsättningen är ju en viss procentuell skadenivå, inte antalet skadade tallar.
Dvs ju mer tallungskogar det finns destu lägre blir den procentuella skadenivån vid samma älgstam eller samma betestryck. Motsvarande så skulle ju en minskad mängd tallungskogar medföra en högre andel skadade tallar vid samma älgstam/betestryck.


låter ju rimligt att med en större andel tallungskog sjunker den % skadenivån.
Sedan är det väl så att många stammar försvinner vid en första och en andra gallring, mycke av detta blir ju massaved och då ju inte någon betesskada spela roll.
Borde inte merparten av de skadade träden kunna sollas ut då, så att de som slutligen blir timmer är bra.

Vad görs av talltimmer när det sågas, är det "bara" paneler och "ytskickt" , möbler mm. kan ju inte någon enstaka skada spela någon större roll, därimot om de används till reglar för bärande konstruktioner kan jag förstå, men där används ju gran idag. Eller är tallen mer snabbväxande gentemot granen så att det går att hålla en högre avkastning och på sätt maximera utaget av förtjänsten.

Visst en försämrad kvalite på virket bidrar ju till en längre förtjänst för de som har skog, och är man bara intreserad av pengar och inte kanske jakten...så är det ju pengarna som styr.

Skogen är ju enorm tillgång för sverige både som export och inhemskt, så nog kan jag förstå att del är pengar med i bilden. Ett högre inköpsvärde på råvaran pga av minskad tillväxt/produktion bli en dyrare slutprodukt för konsumenterna, och det blir svårt att konkurera med råvaran.
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav börje » 24 jan 2018, 10:44

Ifall du har ett hygge på ex. 20ha och planterar tall så lägger du ju ner både pengar o arbetstimmar på att plantera, får du sen 80% av tallplantorna avbitna i toppen när dom blivit 1-1½m höga så blir det inte mycket kvar som ska växa till sig till sågtimmer. Timmer av tall är värdefullt medan massa ligger lågt i pris. Ett gäng på 5 älgar ödelägger en tallplantering ganska snabbt o effektivt, för dom drar inte vidare förrän godiset tar slut ifall det är mitt i vintern.
Jakt är livet
Våga Vägra Varg!!
Finnstövaren Kempin Maija
Grållorna Körttilakian Ella, Karpaasin Marta o Karpaasin Zazza
Vähäsalon Penni (RIP)
Ordförande i Gnist´s beundrarskara
Ät inte den gula snön!
Wåga Wägra Hen
Användarvisningsbild
börje
 
Inlägg: 51771
Blev medlem: 16 aug 2004, 02:04
Ort: Finland, West Coast

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav mickekarl » 24 jan 2018, 11:28

Schlorven skrev:låter ju rimligt att med en större andel tallungskog sjunker den % skadenivån.
Sedan är det väl så att många stammar försvinner vid en första och en andra gallring, mycke av detta blir ju massaved och då ju inte någon betesskada spela roll.
Borde inte merparten av de skadade träden kunna sollas ut då, så att de som slutligen blir timmer är bra.

Vad görs av talltimmer när det sågas, är det "bara" paneler och "ytskickt" , möbler mm. kan ju inte någon enstaka skada spela någon större roll, därimot om de används till reglar för bärande konstruktioner kan jag förstå, men där används ju gran idag. Eller är tallen mer snabbväxande gentemot granen så att det går att hålla en högre avkastning och på sätt maximera utaget av förtjänsten.

Visst en försämrad kvalite på virket bidrar ju till en längre förtjänst för de som har skog, och är man bara intreserad av pengar och inte kanske jakten...så är det ju pengarna som styr.

Skogen är ju enorm tillgång för sverige både som export och inhemskt, så nog kan jag förstå att del är pengar med i bilden. Ett högre inköpsvärde på råvaran pga av minskad tillväxt/produktion bli en dyrare slutprodukt för konsumenterna, och det blir svårt att konkurera med råvaran.



Ska stammarna "försvinna" utan att det får så stor påverkan på kvarvarande skog så är det i röjningen som de bör försvinna och det sker ju också. Betesskador uppkommer ofta i skogar som är runt 1-4 meter höga och det är ungefär i detta spann man även utför röjningar i många fall. I ett läge där man får en del skador innan röjning skett och dessa skador är utspridda i bestådnet så kan man med hjälp av röjsågen göra ganska mycket för att välja bort de stammarna som fått mest skador och behålla de som klarat sig. Blir det inget större betestryck på samma bestånd igen innan det vuxit ur beteshöjd för älgarna så klarar man nog det beståndet väldigt bra. Det är tyvärr inte så enkelt i praktiken då det inte ovanligt i ett bestånd som blir betat ganska mycket har en rätt ojämn fördelning inom beståndet, dvs det kan vara flera delar av beståndet där alla stammar inom typ 10-30 meter är skadade och andra delar av beståndet där det inte är rört en enda stam, då kan man inte påverka särskilt mycket med röjsågen som nog de flesta förstår.
Sen brottas man med avvägningen om när man ska röja för man riskerar ju även att få mer betesskador efter röjningen och har man då redan sågat bort de skadade stammarna för att satsa på de oskadade så blir det ju än värre problem eftersom "reserven" redan är bortröjd. Det talar för att man ska röja så sent som möjligt. Å andra sidan så kommer en oröjd skog att vara mer betesbegärlig för älgarna under en längre tid och ofta är erfarenheten att om älgarna kan välja så vill de hellre stå i en oröjd skog än i en röjd skog. Så den totala risken för betesskador ökar i en oröjd skog men om man får skador i en redan röjd skog så blir det större skada. Det blir ofta till att göra en bedömning av hur har just det enskilda beståndet klarat sig hittils och hur gissar man att risken för betesskador blir de kommande 2-5 åren, men att spå om framtiden är ju som de flesta vet inte helt enkelt så det är väldigt lätt att vara efterklok men inte lika lätt att fatta rätt beslut i förväg.

Som jag skrev ovan så påverkar betet både kvalité och tillväxt och påverkan på tillväxten är betydligt större än påverkan på kvalitén, däremot så syns ju inte utebliven tillväxt bara genom att titta på skogen medan kvalitetsförlusten är mer uppenbar för ögat.
Påverkan på tillväxten innebär rent konkret att t ex så kan gallringen komma senare än den borde, det kan bli färre gallringar än det borde och det står mindre volym per hektar när det väl blir gallring och därmed så blir även uttaget vid gallringen lägre och likadant den volym som står kvar efter gallring är lägre och det är ju den volymen som står kvar som ska förränta sig.

Ja man tar ju bort träd även vid gallring men dessa träd är ju inte värdelösa utan är en rätt stor del av den totala virkesmängden och det är inte oväsentligt vare sig vad man kan ta ut vid gallringen eller vad man lämnar kvar och båda dessa är ju en faktopr av vad som står där från början. Skogsbruk handlar inte bara om att producera en hög timmer i slutet av en omloppstid och allt fram tills dess är bara kostnader och restprodukter. Massaveden är en stor del av virkesmängden också både i gallring och slutavverkning samt det kommer timmer både ur de flesta gallringar och slutavverkningar om man får producera som det är tänkt. Blir betesskadorna för stora i unga år så kan man behöva fatta beslut vid gallringen om att man inte kan ta ut något timmer alls vilket försämrar intäkten och den minskade volymstillväxten gör gallringen dyrare per m3 (klenare träd) och den totala volymen som faller ut är lägre.

Vad som växer bäst skiljer sig åt mellan olika marker och på många platser så kan man välja vad man satsar på eller gå på flera trädslag i samma bestånd. Men på t ex blötare marker så är man hänvisad till gran och på torra marker tall, på de områden med t ex tallhedar som ofta är platser där älgarna samlas vintertid är det ofta inte möjligt att odla gran istället och det är också marker som typiskt brunnit ofta (dvs torra marker) historiskt och därmed även i naturligt tillstånd skapa större områden med antingen vuxen skog eller ungskog och liknar på så sätt den struktur på skogen som uppkommer vid dagens skogsbruk. Stor skillnad dock i att med modernt skogsbruk så finns det en regelbundenhet i omloppstiden medan bränder kan ju drabba samma område med 10 års mellanrum ena gången och sen kan det dröja 200 år till nästa gång.

Pengarna är en mycket viktig faktor i sammanhanget såklart, det är ju liksom hela anledningen till att ha ett vinstdrivande företag. Det vanliga misstaget som ofta görs är dock att man tror att de mål som finns eller de jämförelser som görs bygger på nuläget vs inga skador alls och det är ju inte det som efterfrågas. det kan vara lite svårt att utan förståelse för de påverkande faktorerna relatera till vad det innebär med 2 eller 7 procent färska skador enligt en inventering. Men om man släpper den där siffran och istället tittar på vad är det för målbild som skogsbruket har enats om ska vara en rimlig nivå som man kan acceptera så kan man uttrycka den mycket enklare.
Man accepterar från skogsbruket att av 10 tallar i en föryngring så vill man ha minst 7 st av dessa kvar som oskadda när ungskogen passerar 5 meters höjd, dvs 30 % av de tallstammar man föryngrat med accepterar man att älgarna tuggar i sig som föda. hade en ungskog bara fått besök av älgar under ett år så kunde man alltså haft ett betestryck på 30 % utan större problem. Men nu är ju samma ungskog utsatt för bete allt från typ 5-20 år beroende på vart man är i landet och hur snabbt skogen växer och det gör att samma ungskog kan ju betas flera år i rad innan skogen når 5 meters höjd. Det betas såklart inte exakt lika mycket i varje ungskog varje vinter och dessutom så sker det bete kommande vinter även på stammar som redan är skadade sen året innan vilket ju då inte gör lika mycket som en ny skada. Summerar man dessa saker så blir effekten att lite beronde på vart man är i landet så kan man klara av ofta mellan 2-5 % färska skador per år för att ändå när skogen blivit 5 meter ha kvar 70 % av stammarna oskadda.
Jag tycker att det är en ganska rimlig nivå på vad man är beredd att acceptera i påveran på den skog man anlagt men det finns självklart de som anser att älgen ska inte få skada något eller de som anser att älgen bör få äta upp merparten av den skog som föryngras, vi tycker ju olika i den frågan men på ett högre plan så är det dessa måltal som man är överens om.
Allt jag skriver är till 100 % privata åsikter, funderingar och ställningstaganden.
Emot onödiga och krångliga regler
Åsiktslös i vargfrågan
Det är resultatet som räknas
Och sist men inte minst, jag är jäkligt duktig på det jag gör
mickekarl
 
Inlägg: 2424
Blev medlem: 07 dec 2008, 10:55
Ort: Västerbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Canta » 24 jan 2018, 11:59

Tja, det där är Skogsbolagens/Skogsstyrelsens mantra. Klart att det finns beteskador och så klart ska alla djurslag förvaltas. Från skogsbolagens sida skulle nog 0 älgar och 5000 vargar kännas skönast i balansräkningen nere i Stockholm.

Men djur är djur och anpassar sig allteftersom till årstiderna. Älgar klumpar ihop sig av nästan genetiska skäl dvs de älgar som valt att verka i flock under vinter har klarat sin överlevnad bäst över tiden.
Finns vissa 'berg' här nere i Mellansverige som så länge man minns alltid blir vinterståndorter för älg. Men ingen skulle komma på den sjuka tanken att vänta in älgarnas ankomst dit fram på senhösten för att sen meja ner dom där på plats.

Skogsbolgen vevar numera inte så där jättemycket om skadade enstaka träd som ju ändå ska gå till dasspapper men det nya är ordet volympåverkan. Känns tveksamt då skogsvolymen i riket aldrig varit högre än nu och då skogsbolagen själva röjer bort enormt mycket volym med röjsågens hjälp. Varenda upplag av björk ska förintas och gran/tallodlingar rekommenderas numera att anläggas samma år som slutavverkningen. Allt för att minska 'lövrisken'. Inte konstigt att älgarna betar av tall då.
Användarvisningsbild
Canta
 
Inlägg: 6956
Blev medlem: 07 sep 2008, 14:07
Ort: Uppland

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 24 jan 2018, 12:54

mickekarl skrev:
Schlorven skrev:låter ju rimligt att med en större andel tallungskog sjunker den % skadenivån.
Sedan är det väl så att många stammar försvinner vid en första och en andra gallring, mycke av detta blir ju massaved och då ju inte någon betesskada spela roll.
Borde inte merparten av de skadade träden kunna sollas ut då, så att de som slutligen blir timmer är bra.

Vad görs av talltimmer när det sågas, är det "bara" paneler och "ytskickt" , möbler mm. kan ju inte någon enstaka skada spela någon större roll, därimot om de används till reglar för bärande konstruktioner kan jag förstå, men där används ju gran idag. Eller är tallen mer snabbväxande gentemot granen så att det går att hålla en högre avkastning och på sätt maximera utaget av förtjänsten.

Visst en försämrad kvalite på virket bidrar ju till en längre förtjänst för de som har skog, och är man bara intreserad av pengar och inte kanske jakten...så är det ju pengarna som styr.

Skogen är ju enorm tillgång för sverige både som export och inhemskt, så nog kan jag förstå att del är pengar med i bilden. Ett högre inköpsvärde på råvaran pga av minskad tillväxt/produktion bli en dyrare slutprodukt för konsumenterna, och det blir svårt att konkurera med råvaran.



Ska stammarna "försvinna" utan att det får så stor påverkan på kvarvarande skog så är det i röjningen som de bör försvinna och det sker ju också. Betesskador uppkommer ofta i skogar som är runt 1-4 meter höga och det är ungefär i detta spann man även utför röjningar i många fall. I ett läge där man får en del skador innan röjning skett och dessa skador är utspridda i bestådnet så kan man med hjälp av röjsågen göra ganska mycket för att välja bort de stammarna som fått mest skador och behålla de som klarat sig. Blir det inget större betestryck på samma bestånd igen innan det vuxit ur beteshöjd för älgarna så klarar man nog det beståndet väldigt bra. Det är tyvärr inte så enkelt i praktiken då det inte ovanligt i ett bestånd som blir betat ganska mycket har en rätt ojämn fördelning inom beståndet, dvs det kan vara flera delar av beståndet där alla stammar inom typ 10-30 meter är skadade och andra delar av beståndet där det inte är rört en enda stam, då kan man inte påverka särskilt mycket med röjsågen som nog de flesta förstår.
Sen brottas man med avvägningen om när man ska röja för man riskerar ju även att få mer betesskador efter röjningen och har man då redan sågat bort de skadade stammarna för att satsa på de oskadade så blir det ju än värre problem eftersom "reserven" redan är bortröjd. Det talar för att man ska röja så sent som möjligt. Å andra sidan så kommer en oröjd skog att vara mer betesbegärlig för älgarna under en längre tid och ofta är erfarenheten att om älgarna kan välja så vill de hellre stå i en oröjd skog än i en röjd skog. Så den totala risken för betesskador ökar i en oröjd skog men om man får skador i en redan röjd skog så blir det större skada. Det blir ofta till att göra en bedömning av hur har just det enskilda beståndet klarat sig hittils och hur gissar man att risken för betesskador blir de kommande 2-5 åren, men att spå om framtiden är ju som de flesta vet inte helt enkelt så det är väldigt lätt att vara efterklok men inte lika lätt att fatta rätt beslut i förväg.

Som jag skrev ovan så påverkar betet både kvalité och tillväxt och påverkan på tillväxten är betydligt större än påverkan på kvalitén, däremot så syns ju inte utebliven tillväxt bara genom att titta på skogen medan kvalitetsförlusten är mer uppenbar för ögat.
Påverkan på tillväxten innebär rent konkret att t ex så kan gallringen komma senare än den borde, det kan bli färre gallringar än det borde och det står mindre volym per hektar när det väl blir gallring och därmed så blir även uttaget vid gallringen lägre och likadant den volym som står kvar efter gallring är lägre och det är ju den volymen som står kvar som ska förränta sig.

Ja man tar ju bort träd även vid gallring men dessa träd är ju inte värdelösa utan är en rätt stor del av den totala virkesmängden och det är inte oväsentligt vare sig vad man kan ta ut vid gallringen eller vad man lämnar kvar och båda dessa är ju en faktopr av vad som står där från början. Skogsbruk handlar inte bara om att producera en hög timmer i slutet av en omloppstid och allt fram tills dess är bara kostnader och restprodukter. Massaveden är en stor del av virkesmängden också både i gallring och slutavverkning samt det kommer timmer både ur de flesta gallringar och slutavverkningar om man får producera som det är tänkt. Blir betesskadorna för stora i unga år så kan man behöva fatta beslut vid gallringen om att man inte kan ta ut något timmer alls vilket försämrar intäkten och den minskade volymstillväxten gör gallringen dyrare per m3 (klenare träd) och den totala volymen som faller ut är lägre.

Vad som växer bäst skiljer sig åt mellan olika marker och på många platser så kan man välja vad man satsar på eller gå på flera trädslag i samma bestånd. Men på t ex blötare marker så är man hänvisad till gran och på torra marker tall, på de områden med t ex tallhedar som ofta är platser där älgarna samlas vintertid är det ofta inte möjligt att odla gran istället och det är också marker som typiskt brunnit ofta (dvs torra marker) historiskt och därmed även i naturligt tillstånd skapa större områden med antingen vuxen skog eller ungskog och liknar på så sätt den struktur på skogen som uppkommer vid dagens skogsbruk. Stor skillnad dock i att med modernt skogsbruk så finns det en regelbundenhet i omloppstiden medan bränder kan ju drabba samma område med 10 års mellanrum ena gången och sen kan det dröja 200 år till nästa gång.

Pengarna är en mycket viktig faktor i sammanhanget såklart, det är ju liksom hela anledningen till att ha ett vinstdrivande företag. Det vanliga misstaget som ofta görs är dock att man tror att de mål som finns eller de jämförelser som görs bygger på nuläget vs inga skador alls och det är ju inte det som efterfrågas. det kan vara lite svårt att utan förståelse för de påverkande faktorerna relatera till vad det innebär med 2 eller 7 procent färska skador enligt en inventering. Men om man släpper den där siffran och istället tittar på vad är det för målbild som skogsbruket har enats om ska vara en rimlig nivå som man kan acceptera så kan man uttrycka den mycket enklare.
Man accepterar från skogsbruket att av 10 tallar i en föryngring så vill man ha minst 7 st av dessa kvar som oskadda när ungskogen passerar 5 meters höjd, dvs 30 % av de tallstammar man föryngrat med accepterar man att älgarna tuggar i sig som föda. hade en ungskog bara fått besök av älgar under ett år så kunde man alltså haft ett betestryck på 30 % utan större problem. Men nu är ju samma ungskog utsatt för bete allt från typ 5-20 år beroende på vart man är i landet och hur snabbt skogen växer och det gör att samma ungskog kan ju betas flera år i rad innan skogen når 5 meters höjd. Det betas såklart inte exakt lika mycket i varje ungskog varje vinter och dessutom så sker det bete kommande vinter även på stammar som redan är skadade sen året innan vilket ju då inte gör lika mycket som en ny skada. Summerar man dessa saker så blir effekten att lite beronde på vart man är i landet så kan man klara av ofta mellan 2-5 % färska skador per år för att ändå när skogen blivit 5 meter ha kvar 70 % av stammarna oskadda.
Jag tycker att det är en ganska rimlig nivå på vad man är beredd att acceptera i påveran på den skog man anlagt men det finns självklart de som anser att älgen ska inte få skada något eller de som anser att älgen bör få äta upp merparten av den skog som föryngras, vi tycker ju olika i den frågan men på ett högre plan så är det dessa måltal som man är överens om.


intressant svar :D
så dessa 30% är ett satt mål baserat på färska och gammla betesskador under tiden det ar från planta till att nå 5m?
Hur mycket värdemiskning beräknas dess 30% vara, och hur räknas den?
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav mickekarl » 24 jan 2018, 13:43

Ingen aning om hur man räknar med värdeminskning, beror väl troligen på förutsättningarna från början i form av var man är i landet, bonitet osv.

Man kan såklart ha synpunkter från olika håll både på om det borde vara rimligt med större eller mindre andel av träden som man ska acceptera blir skadade av älgen men det är rätt bra att ha förståelse för vad det är man egentligen har som målbild.
Finns många dom canta här som gärna själva vill tolka vad andra tycker och då underblåsa nån önskad konflikt genom att göra sig till tolk för "vad de där andra egentligen tycker". Då passar det att påstå att skogsbolagen säkert vill utrot älgen eller nått i den stilen vilket iallafall jag aldrig har hört nån seriös företrädare för skogsägare säga och aldrig heller sett några äfo eller äso planer där det målet är uttryckt.
Allt jag skriver är till 100 % privata åsikter, funderingar och ställningstaganden.
Emot onödiga och krångliga regler
Åsiktslös i vargfrågan
Det är resultatet som räknas
Och sist men inte minst, jag är jäkligt duktig på det jag gör
mickekarl
 
Inlägg: 2424
Blev medlem: 07 dec 2008, 10:55
Ort: Västerbotten

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Ingvar » 24 jan 2018, 14:16

@Canta
Har fortfarande svårt att följa med i den "logik" som styr din argumentering.
M a o var klämmer skon för dig visavi tex skogsbolagen?
- via Tapatalk
Jagar i Västerbotten & Värmland.
Medlem i 550 grain - klubben.
Användarvisningsbild
Ingvar
 
Inlägg: 24393
Blev medlem: 17 nov 2002, 12:08
Ort: Hemmavid

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Schlorven » 24 jan 2018, 15:23

värdeminskningen är ju ändå relevant för att se om markarende/fällavgifterna väger upp betesskadorna på 2-5%
Räkneexempel är roliga, men behöver inte vara rätt

Men jag tänker så här:
Ta sveaskog som ett exempel, de äger 708000ha i västerbotten.
Markarende på 5kr/ ha ger 3,54mil
Fällavgifter 1,5älg/1000 ha á 6500kr ger 6,9mil
Tot 10,4mil

en tallplanta 2,5kr/st ger 4,16mil plantor.
2400plantor/ha ger 1733 ha.

1733 ha utgör 5% av den totala averkningarealen som sveaskog skulle averka och återplantera på sin mark/år 100% borde bli 35000ha

dessa 1733ha skulle ju ändå produsera massa, och en avkastning som dock är dålig.

Nu vet jag faktist inte hur mycket de avverkar, men kan de averka 35000ha på egen mark, står på hemsidan att de utför averkningsåtgärder (gallring och föryngringsåtgärder) på 40 000ha, men det framgår inte om det är på deras eget, eller åt andra eller summa av båda.
Schlorven
 
Inlägg: 824
Blev medlem: 20 nov 2007, 20:44
Ort: Sweden

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav Canta » 24 jan 2018, 15:41

Tja, stort ämne. Tycker personligen att älgen är ett fint djur och egentligen inte särskilt skadebenäget heller. Lever på biomassa. Tycker att vi har för glest med älg i landet f.n. bl.a. med tanke på att så stora marker numera inte odlas eller användes till annat.

Skogsbolagen styr avskjutningen genom att vara största markägare i de flesta ÖSO'n. Man kör med enorma slutavverkningar på sina marker och sen planterar man så att det blir som ett foderbord som älgar och andra djur inte kan motstå. Även om 1/3 av ett ÄSO består av privata skogsägare och som sköter sin skog på annat uthålligt vis så trycker skogsbolagen på indirekt att älg ska pangas ner där också.

Skogsstyrelsen genomför varje år ÄBIN dvs. älgskadeundersökning. I nästan alla provrutor är det studier på skogsbolagens marker för dessa är ju störst. Man lägger så klart gärna provytor i bolagens ungskogar för det är ju där skador sker. Man går på sätt och vis in trädgårdslandet och kollar. Stora ungskogar av f.a. tall är som en köksodling för just älg. Sen skrämmer man upp folk och media om att undergången är nära.

Hur som, man får till höga avskjutningskrav i många ÄSO, siffror som inte är uthålliga. De privata markägarna ser inte mycket av älg under jaktperioden pga skogsbolagens gemensamma tryck. Om/när ÖSO'ts utfall ligger risigt till dvs. risk finns att planen kan komma att sänkas av lst nästa vända då läggs allmän avlysningsjakt ut över hela området. I Överkalix bjöd t.o.m. staten dvs. Sveaskog på ev. avgifter.

Nu ska man inte överdramatisera men faktum är att skogsbolagen har sig själva att skylla med sina avverkningsmetoder och sin skogsskötsel. Att sen tvinga på andra som sköter sig orealistiska helt orealistiska avskjutningstal gör att skogsbolag rättmätigt kommer i dålig dager. Man ska vara varlig med viltstammar. Borta är borta.
Användarvisningsbild
Canta
 
Inlägg: 6956
Blev medlem: 07 sep 2008, 14:07
Ort: Uppland

Re: Älgjakten säsongen 2017-2018

Inläggav edvin » 24 jan 2018, 16:39

https://jagareforbundet.se/norr/vasterb ... de-om-alg/

I detta nu har ett stort antal älgar under januari avlivats(ja, jag väljer att skriva avlivats, tycker inte det kan kallas jakt att skjuta vandringsälg när snödjupet nu är över metern på många ställen och älgarna inte har en sportslig chans att fly undan) runt Örträsk samt på Rödåheden, utanför Vindeln. Holmen har varit tongivande i "jakten" som bedrivits utanför Vindeln.

Skulle personligen se att man först provar mer humana alternativ i detta snöläge, tex att utfodra älgarna med höbalar en bra bit från allmän väg, för att dra bort dem från trafikerade vägar, kostnaden för det kan man jämföra med vad det kostar att ta ut Holmenpersonal mfl för att bedriva "Jakten" på arbetstid.

/Edvin
edvin
 
Inlägg: 101
Blev medlem: 29 jun 2003, 07:59

FöregåendeNästa

Återgå till Högviltsjakt

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: edvin, Sakomicke och 3 gäster