Skogsstyrelsen - ett skämt eller?

[r1no1]

Men frågan är om det är Älgens fel att skogarna inte kan producera träd till profitens slavar.....

[Canta]

Ska bli intressant att se Naturskyddsförenigen/WWF gå hand i hand med jägarna med plakat som 'Rädda Älgen' o 'Rödlistning Nu' i framida 1 maj tåg ....

[Dyngsmäll]

Varför lyfts aldrig frågan om det mycket svaga (obefintliga?) sambandet mellan antal älg/1000 ha i vinterstam och mängden färska skador? Jag har roat mig med att göra grafer på älgtäthet enligt spillningsinventering mot uppmätta färska skador enligt ÄBIN. Inte testat statistiskt, men punkterna i den grafen ser ut som en hagelsvärm. Älgtäthet i sig verkar ha väldigt liten påverkan på mängden färska skador.

[malx]

Jag är inte lika övertygad om att vi inte har brist. Enligt SLU har vi redan tecknat in närmsta 20 eller årens avverkningar till både det vi gör idag samt olika bioekonomiska projekt. Sedan håller baltstaterna på och bygger egen skogsindustri.
Importtänket från globaliseringens årtionden som varit bygger ju på att någon annan väljer att sälja sitt virke till oss så vi får dra nytta av förädlingsvärdet. Nu pratas istället nationalism, slopade handelsavtal, Trump inför tullar...

Jag tycker fortfarande inte det var ett orimligt antagande av SS att förlusterna inte täcks upp av import.

Ta trädodlingarna som påverkas av viltet idag, kolla antal år innan avverkning. Sen tar du motsvarande år tillbaka i historien så hamnar du nästan i ww2 (åtminstonde om man skulle låta träden växa upp som de ska)
Tror knappast det är dagens politiska klimat som påverkar hur handelsavtalen kommer att se ut när dagens viltskador kommer i spel. På tal om klimat så finns det risk att förändringar i klimatet kommer ha större påverkan.

[Stainless steel]

Varför lyfts aldrig frågan om det mycket svaga (obefintliga?) sambandet mellan antal älg/1000 ha i vinterstam och mängden färska skador? Jag har roat mig med att göra grafer på älgtäthet enligt spillningsinventering mot uppmätta färska skador enligt ÄBIN. Inte testat statistiskt, men punkterna i den grafen ser ut som en hagelsvärm. Älgtäthet i sig verkar ha väldigt liten påverkan på mängden färska skador.

Jag skulle vilja se en graf som lägger till vad för slags skog dom planterat med. Och hur det är röjt har dom röjt allt eller har dom låtit viss annan växtlighet finnas.

[Canta]

Vi väntade på dig, Dyngsmäll ... är väl din grej det här.
Har några gånger i vissa sammanhang frågat var provytorna för ÄBIN ligger i vår trakt. Man har gett undvikande svar o sagt att de där ytorna står skogsbolagen för o ges inget direkt tillträde. Kan det vara så ÄBIN ytorna är placerade så att de ska uppge maximal skadefrekvens, eller...

Just det där med älgtäthet o skador är intressant. I våra trakter finns ett par 'älghöjder' där det kan stå mer älg än medelstammen per 1000 ha i stora områden runt omkring. På de där platserna är tallarna lågtuktade dvs betas varje år under några vintermånader. Ser bedrövigt ut men samma varje år. Väljer man ut såna ställen då kan man leda till bevis det man haft som premiss/axiom.

[birk0323]

Den dyraste beståndsdelen i förädlingen är virket. Virkestillgången är också det som är taket för hur mycket man kan producera. Man blir en smula brydd då när Skogsbolaget ett år betalar mig 410kronor för massan samtidigt som polacken som högg samtidigt och exporterade hade mera betalt kubiken än mig... till samma företag. Man verkar vilja hålla ned priserna här hemma och nog kan jag hålla med Canta att "bristen" må definieras för det finns nog bara man betalar.

[Tomps]

Varför lyfts aldrig frågan om det mycket svaga (obefintliga?) sambandet mellan antal älg/1000 ha i vinterstam och mängden färska skador? Jag har roat mig med att göra grafer på älgtäthet enligt spillningsinventering mot uppmätta färska skador enligt ÄBIN. Inte testat statistiskt, men punkterna i den grafen ser ut som en hagelsvärm. Älgtäthet i sig verkar ha väldigt liten påverkan på mängden färska skador.

Gissningsvis:

Plottar man älgtäthet mot äbinresultatet kan jag mycket väl tänka mig att det spretar åt olika håll eftersom älgen även i älgfattiga marker dras till planteringarna vintertid om det är brist på annan lämplig föda. Det räcker ju med ko och kalv som kalasar ett tag i samma ungskog så blir det mycket skador.
Är älgtätheten större beror det mest sannolikt på att det finns mer föda - men inte bara planterad ungskog utan generellt bättre biotoper och då kan man ju tänka sig att betestrycket fördelas på större ytor och inte nödvändigtvis drabbar de inventerade äbin planteringarna i högre grad.

Min lilla slutsats är därför att man kan ha en relativt hög älgtäthet i vinterstam utan att det nödvändigtvis ökar skadefrekvensen på planteringarna om det finns en god tillgång till andra lämpliga biotoper med stor fodermängd.

Kanske bara svamlar och famlar här, men så tänkte jag i denna stund

[Stainless steel]

Studier har visat att kalvar skjutna i områden med bara tall är mycket mindre än kalvar skjutna i lövskogsområden. Tall är värdelöst för älgen så den måste äta så mycket mer även om den inte vill äta det.

[potatiskastare]

Studier har visat att kalvar skjutna i områden med bara tall är mycket mindre än kalvar skjutna i lövskogsområden. Tall är värdelöst för älgen så den måste äta så mycket mer även om den inte vill äta det.

Men om man nu har tallfattiga marker med nästan bara löv, typ Skåne. Varför tuggar älgen i sig i princip varenda tall, när det finns gott om löv runt? I min värld är det helt uppenbart att älgen visst vill äta tall. Möjligen inte bara tall, men delar av året söker den med full säkerhet upp just tall om den kan.

[Snärtar´n]

Jag har nyss gjort en sväng i södra delen av landet och det som slår mig som Norrlänning är att det finns många områden söderut med fin tallskog.
Förvånansvärt bra kvalitet och ganska stora sammanhängande tallområden.
Det som däremot är anmärkningsvärt är att dessa tallskogar består av äldre röjskog(15-20år och äldre), gallringsskog och slutavverkningsskog.
I stort sett så saknas det tallskogar yngre än ca 15år. Vad beror det på? Ingen vill plantera tall pga att riskera betesskador? Brist på tallplant?
Det som jag också reagerar på är avsaknaden av blåbärsris där det borde vara frodigt bärris. Stumparna som finns kvar visar att det är betat.
Att bara stirra sig blind å älgen är fel, det är det totalt betestrycket från klövvilt som måste inventeras.
Känslan är att det på sina håll är mycket högt.

Risken med stora klövviltstammar är att skogsägare väljer att plantera gran istället för tall på bra tallmarker.
När det blir för stora sammanhängande granområden så finns det stora risker för barkborreangrepp, se vad som händer i Tjeckien nu(stort reportage i skogsland).
Klimatförändringar gör också att granskogarna blir känsligare i framtiden.



Skogsstyrelsen är något mycket värre än ett skämt- det är i nuvarande form och med de befogenheter de enskilda tjänstemännen har ett större hot mot skogsbruket än älg.
Det är fruktansvärt vilken makt de kan ha och vilka konsekvenser det kan ge för enskilda skogsägare. Jag har många exempel.

[Dyngsmäll]

Vi väntade på dig, Dyngsmäll ... är väl din grej det här.
Har några gånger i vissa sammanhang frågat var provytorna för ÄBIN ligger i vår trakt. Man har gett undvikande svar o sagt att de där ytorna står skogsbolagen för o ges inget direkt tillträde. Kan det vara så ÄBIN ytorna är placerade så att de ska uppge maximal skadefrekvens, eller...

Just det där med älgtäthet o skador är intressant. I våra trakter finns ett par 'älghöjder' där det kan stå mer älg än medelstammen per 1000 ha i stora områden runt omkring. På de där platserna är tallarna lågtuktade dvs betas varje år under några vintermånader. Ser bedrövigt ut men samma varje år. Väljer man ut såna ställen då kan man leda till bevis det man haft som premiss/axiom.

Man använder inte fasta provytor i ÄBIN, utan de slumpas ut i ungskogsbestånden. Man mäter alltså sällan på samma ställe mer än en gång.

[Dyngsmäll]

Varför lyfts aldrig frågan om det mycket svaga (obefintliga?) sambandet mellan antal älg/1000 ha i vinterstam och mängden färska skador? Jag har roat mig med att göra grafer på älgtäthet enligt spillningsinventering mot uppmätta färska skador enligt ÄBIN. Inte testat statistiskt, men punkterna i den grafen ser ut som en hagelsvärm. Älgtäthet i sig verkar ha väldigt liten påverkan på mängden färska skador.

Gissningsvis:

Plottar man älgtäthet mot äbinresultatet kan jag mycket väl tänka mig att det spretar åt olika håll eftersom älgen även i älgfattiga marker dras till planteringarna vintertid om det är brist på annan lämplig föda. Det räcker ju med ko och kalv som kalasar ett tag i samma ungskog så blir det mycket skador.
Är älgtätheten större beror det mest sannolikt på att det finns mer föda - men inte bara planterad ungskog utan generellt bättre biotoper och då kan man ju tänka sig att betestrycket fördelas på större ytor och inte nödvändigtvis drabbar de inventerade äbin planteringarna i högre grad.

Min lilla slutsats är därför att man kan ha en relativt hög älgtäthet i vinterstam utan att det nödvändigtvis ökar skadefrekvensen på planteringarna om det finns en god tillgång till andra lämpliga biotoper med stor fodermängd.

Kanske bara svamlar och famlar här, men så tänkte jag i denna stund

Men skogsstyrelsen och skogsbruket har bara en lösning på problemet: ”älgstammen måste minska!”

[birk0323]

Jag såg det här om att utnyttja kraftledningsgator som viltfoder och det kanske inte är sådan dum ide ? Skribenten har knappast nån harhund iaf.

https://svenskjakt.se/opinion/debatt/ut ... dYBLbO3nuA

[potatiskastare]

Vi hade tidigare avtal med energibolaget där jaktlagen utmed en ledning fick lite betalt för att röja ledningen och då kunde röja delvis efter eget huvud, dvs så det gynnade viltet. Fungerade mkt bra enl. oss men sedan upphörde energibolaget med detta. Jag vet inte var det felade men på något sätt måste ju energibolaget tyckt att det inte lönade sig för dem, eller att för många jaktlag tackade nej.

[Canta]

Kan ha göra med det här ...... Krav på kunskaper från 1 januari 2015. Den som arbetar med motorsåg ska ha tillräckliga kunskaper för att göra det på ett säkert sätt. Den 1 januari 2015 börjar kravet gälla på att den som använder motorsåg i arbetet ska ha godkänts i ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Det ska också fin­nas dokumentation som styrker detta. Detta krav innebär att arbetstagaren ska ha dokumentation som visar att han eller hon har avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat som visar att arbetstagaren har grundläggande kun­skaper och färdigheter för att kunna använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt.Den arbetsgivare vars arbetstagare överträder bestämmelserna på dokumenterade kunskaper ska betala en sanktionsavgift på 10 000 kronor.
Förr var det t.ex. fritt fram för folk att köpa vedskog hos skogsbolagen brutto så att säga. Men under senare år stopp för just det där med ansvarsfrågan o motorsågar.

[r1no1]

Problemet i grund och botten är att skogarna förlorat sin normala variation av arter, växter och träd.
Blandskogen är snart ett minne blott och i det ikläds Älgen som en syndabock och ska fjättras till skampålen.
När det i själva verket är skogsägarnas envisa, enformiga enkelriktade skogsbruk som ligger till grund och att vi faktiskt i Sverige har mest mark under träda, hyggen och eller ungskog oavsett vad skogsägarna hävdar.
Sen kan man säkert basunera ut att det aldrig funnits så mycket skog till dö dagar baserat på nyplantering.

Där jag jagar mest frekvent finns det inte ett enda område som inte har avverkats i närtid, och allt som kommer upp som inte börjar med T och slutar på all röjs,gallras och rensas bort till minsta pinne.
Utarmning....

Sen att vi bor i ett litet land med en begränsad yta som ska/kan föda allt fler produkter, ja det är av sekundärt intresse.

[greyling]

Vi hade tidigare avtal med energibolaget där jaktlagen utmed en ledning fick lite betalt för att röja ledningen och då kunde röja delvis efter eget huvud, dvs så det gynnade viltet. Fungerade mkt bra enl. oss men sedan upphörde energibolaget med detta. Jag vet inte var det felade men på något sätt måste ju energibolaget tyckt att det inte lönade sig för dem, eller att för många jaktlag tackade nej.

Beror sannolikt på det som Canta påpekar. Det där gäller dock inte röjsåg vad jag förstått. Vi får använda det med godkännande av lst i Sthlm i en liknande deal. Nu har vi förvisso även folk med cert mm åxå.

Borde gå att få till kan man tycka. Det är ju en klar sk win win

[birk0323]

Kan ha göra med det här ...... Krav på kunskaper från 1 januari 2015. Den som arbetar med motorsåg ska ha tillräckliga kunskaper för att göra det på ett säkert sätt. Den 1 januari 2015 börjar kravet gälla på att den som använder motorsåg i arbetet ska ha godkänts i ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Det ska också fin­nas dokumentation som styrker detta. Detta krav innebär att arbetstagaren ska ha dokumentation som visar att han eller hon har avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat som visar att arbetstagaren har grundläggande kun­skaper och färdigheter för att kunna använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt.Den arbetsgivare vars arbetstagare överträder bestämmelserna på dokumenterade kunskaper ska betala en sanktionsavgift på 10 000 kronor.
Förr var det t.ex. fritt fram för folk att köpa vedskog hos skogsbolagen brutto så att säga. Men under senare år stopp för just det där med ansvarsfrågan o motorsågar.

Japp, ganska säker på detta jag också. Dock har man ju lejda röjare som går längs med ledningarna i vilket fall... om dessa behöver lämna lite viltbete kan väl inte vara av ondo eller behöver det röjas mera ofta då kanske, blir mindre gjort per gång... svårt att säga, vet inte riktigt hur man gör i de där frågorna men i dagsläget röjer man totalt, lämnar inget löv kvar.

[potatiskastare]

I vårt fall berodde det inte på kraven på motorsågskunskap. Energibolaget var inte någon arbetsgivare eller liknande. Ersättningen betalades ut till en ansvarig juridisk person.

Sedan var det absolut mer arbetskrävande att röja så viltet fick mat än att röja mer sällan men hårdare. Men det var ju jaktlagets val. Betalningen som utgick var baserad på vad ett professionellt röjarlag hade kostat.